vy över viken

** jag skiver nu utan att hinna bearbeta texten ..måste få ner nåt genast ..annars blir det inte av

En

Vindstilla kväll ..

de segelbåtar 

som låg ankrade 

i viken

 i går kväll

övernattade

 har dragit 

upp sina ankaren

åkt vidare

en svärta 

dyker

 glider fram och åter

utanför båthusets

vita yta

men visst 

 där har hon

 några svarta bollprickar 

 pluppar upp 

intill henne 

2 eller tre ungar

som tränar ivrigt dykande

så gott som

 spegelblankt

vit vattenspegel

 flyter ihop med 

himlens vita

inte många sommarkvällar 

som det är så här fint

solen lyser ännu fram 

mellan tallarna 

i skogen 

bakom lillstugan

lyser upp bergen 

på andra sidan viken

färgar dem i en orange nyans

och talltopparna

vi sitter kvar ända tills sjön 

börjar skifta i en

 svagt rosa nyans

då har solen 

inte mycket 

av sin skiva kvar 

över horisont kanten

i det nordostläge vi befinner oss

kan vi inte direkt se solnedgången

bara notera speglingarna

i vattnet..

Far berättar 

nog var de hårt många gånger

Ahti resorna

 ..Ina  

på våren så fort isen gått upp 

fram till midsommar 

ett uppehåll mitt på sommaren

och sen höstresorna  

så länge det var isfritt

'

9 timmar till Åbo

 de styrde '

och  sov i skift

hur han många gånger

han måste ställa sej  i styrhyttsdörren

 för att hålla sej vaken

 ett under 

att han inte råkade somna vid ratten

innan han köpte Ahti som hade vinch

 kunde ta 70 tons last

var det att lyfta fisklådor

det kunde vara ett 500- tal

som skulle lossas

de lastbilschaufförer som skulle köra fisken vidare

kunde inte heller själva lasta på flaket på sina bilar

far berättar om alla de båtar som förr låg för ankar 

här i viken,

 ofta hördes fest och glam

här skulle det ha byggts gästhamn

längs berget

med en kiosk tycker han

Det var nog bönderna uppe i byn som ville ha gästhamnen i Marskil

 ..så det blev närmare för dem.

 Här landar  Alfågeln 

vid en bro 

ett trist färjfäste

utan någon som helst 

gästvänlighet,

turister  kommer med den ,

 ändå  den största färjan

 med flest turer

måste ta sej ända upp till byn 

för att få tag på nåt ätbart,

ja 

ända ut 

på andra sidan byn

 ..till Remmarhamnen eller Kastören

ca en mil

vi sitter vid det gedigna utebordet

som far byggt

efter att ha tagit mall

från ett de sett då Doris och han besökt Sunne 

(Selma Lagerlöfs och Göran Thunströms hemort iVärmland)

han blev så förtjust ville genast ha ett själv

Far berättar hur han mätte och måttade

 då han kom hem tog an  egna stockar från skogen,

sågade klöv och barkade

stadiga bänkar och runtom

och med ett  gediget tak över

 nu redan  mossbelagt

han avskydde alla  plastbord och stolar

 som blåst omkull vid minsta vindpust

 en ljuskrona med vridna ljus

 under taket

trivsamt och stadigt

 under den här heta dagen

erbjöd det skugga

bara att flytta sej en bit

undan solen

jag frågar om vi ska ta en promenad?
det blir i så fall på fyra hjul ..svarar far 
det blir butiken
bytiken
..-mjölk ,smör osv


en sväng via Krokans


älgbiffar ..
väggklockan hade stannat på 10 i fem 
det tog ett tag 
innan maten blev klar 
men en sån här het dag 
blir man inte hungrig


vi nämnde nåt om lugnet före stormen 
där vi satt och njöt av rofullheten 
och ja 
vid midnatt 
ökade det avlägsna mullret
som jag först trodde var ett 
rea--flygplan
blixt och dunder
igen 
och nu helt nära 
buller blekar som lyser upp hela gården
 störtregn
 far sover redan tungt

 men vaknar 
då jag gör kaffe
för jag kan inte sova
han hör ändå inte 
hur den bullrar uppe
på vinden